Stjärna
"Don't let your mind stop you from having fun" / Jason Mraz
Hallon
Idag kom också mina kusiner från göteborg hit. För alla som inte har hört mig säga det förut; dom har väääärldens skönaste dialekt! Haha, så hilma gulliga. Alla tre är emellan 4 och 9 år tror jag. Klockrena skämt gjorde att jag satt kvar vid midaggsbordet (som vanligtvis inte används) i en halvtimme minst. Sedan kom alla på att det var fredag och doobidoo på ettan. Dom sitter nu klistarde framför tven och sjunger med i alla låtar. På sin härliga dialekt. Min morbror hade rakat bort sin muche också. Jag satt hela middagen och försökte tänka ut varför han såg annurlunda ut innan det nämndes.
Planer inför helgen? Jason Mraz imorgon! Det kommer nog bli trevligt. Sen så skulle jag och fredde gå och titta på Walle idag, men vi tar nog det på söndag istället. Jag ska nog ringa Jansson &så. Det är bara att hålla tummarna på att jag blir frisk.
"Men duuu..." / Tänk er denna replik av en fyraåring, på göteborgska. Cracks me up every time.
Rötter
Finns det någon som verkligen har varit riktigt lycklig? Helt overthetop lycklig, så lycklig att man bara vill skratta rakt ut och aldrig sluta, så lycklig att blotta tanken får en att le med hela ansiktet, så lycklig att man aldrig kan tänka sig att det finns någon annan känsla än lycka i världen, så lycklig att man skulle ge vad som helst i efterhand för att få känna just den lyckan igen?
Idag kom det två personer från Tumba kyrka och informerade om konfirmation. Vi fick göra en övning som gick ut på att när dom läste upp en fråga fick man ställa sig på ett avsett hörn som man tyckte stämmde in på sin egna uppfattning. Det var nog ganska nyttigt, även fast jag inte kunde bestämma mig och helt enkelt ställde mig emellan två hörn. Jag tycker sånt är svårt, att verkligen rannsaka sig själv efter ett svar. Dessutom har jag jordens värsta beslutsångest.
Det tål också att nämnas att jag gjorde en homerun på idrotten idag. Vi har ju usa-tema och baseboll passar då in. Jag ser även fram emot amerikansk fotboll. Då ska alla se att jag kan bli jätteagressiv. Det kan jag faktiskt.
Nu blir det top model och franskaglosor.
"Jag måste döda dig nu monika." / Filippa Bark, centralskolan.
Gren
Skolfotograferingen ja. Jag förstår fortfarande inte meningen med det hela. Alla blir så uppstressade och aldrig bra på kort och alla har glömt rouge och ingen vill sitta ner. Allt blir så organiserat, man får inte titta någon annanstans än rakt in i kameran och man ska helst ha knäppta händer och luta huvudet snett mot snubben som fotograferar. Jag tror aldrig att jag har blivit bra på ett skolfotograferings-kort, förutom i tvåan då jag helt hade glömt bort det och kom oförberedd.
Vi får väl se hur kortet ter sig, jag som alla andra vill ju slippa skämmas över en ful bild när kära mamma ger bort den inslagen som julklapp till mormor och morfar.
Fjäril
Att världen är full av hat, rasism och krig verkar vissa dagar ganska långt borta. Det finns faktiskt trevliga människor med. På ICA till exempel. Jag gick till kassorna, betalade för mig och sa att ja, jag vill gärna ha kvitto. Då sa han i kassan; trevlig helg. Bara en liten godhjärtad mening. Säkert hann han inte alls relektera vem jag var, till och med vad jag köpte, men att personalen på ICA är "tränade" att vara trevliga och sociala mot kunderna tycker jag är värt ett extra plus i kanten. Det blir så mycket trevligare då.
Rönn
Shit, vad jag är stressad. Två prov (matte &so), två förhör (orgientering & franska) och en försenad inlämning (svenska). Hämta saker hos pappa. Äta mat. Klockan är 22.43 och jag sitter fortfarande och pluggar. Man tycker ju att man borde ha lärt sig något efter att vara tvungen att gå hem i måndags av huvudvärk, men ändå sitter man här. Med upp över öronen mycket att göra och med blött hår dessutom. Jag har ingen aning om vad det blir för väder i morgon. Och sen så missade jag top model. Varför jag inte tar tag i mig själv och gör allt med desamma är nog en fråga jag aldrig kommer att få ett bra svar på.
"Jag vet inte hur många cyllindrar det finns i en tandläkarborr, men jag hör hellre den motorn gå än att höra dig sjunga." / Daniel 2005 i idols ex-jury. Undra hur länge han satt och tänkte på den.
Syrian
Nu ska jag faktiskt åka på match, fotbollsmatch! hammarby-kalmar. Ska bli skitkul. Åker med linn, linns pappa och pappa. Like old times. Om jag blickar tillbaka på min senaste match på söderstation var det kanske när jag var tio år. Jag och linn hade värsta kruschen på Antikovic (ärligt vet jag inte hur han stavas). Vi ropade när matchen var slut och då vinkade han. Så jävla status asså.
Nu hoppas vi på en seger (kalmar är bra säger pappa, men jag har aldrig vart på en match när bajen har förlorat, peppar pappar). Och sen så är det ju det här med att vi måste gå förbi slakthuset. Blir så jävla nedstämd varje gång man går förbi där, det är som en påminnelse om att man infact är 1,55 och inte kan påverka världen genom sina egna beslut.
Aja, byter till mamma idag så ikväll måste jag verkligen gå in på sl och titta på bussarna. Hare gött.
Blåbär
Jag och min frände linn skulle då gå och se på patrik 1,5. Vi insåg rätt tidigt att vi skulle bli tvugna att ta oss till bion kommunalt. Vi tåg alltså tåget till stuvsta och vidare med buss 710 till skärisholmis. När vi kom dit hämtade vi ut biljetterna, cirka 3 timmar för tidigt. Vi gick därför och åt lite mat, suchi (söchi). Kände sedan att vi skulle gå lite tidigare upp till popcornkön men det var nästan ingen kö allt. Vi köpte förstås den största menyn. Jag menar, vad är bio utan 2liter fanta och en stor popcorn? Och filmen sen. Så fucking bra. Både jag och linn avgudade skarres rumpa. Den var ju för skön. Inget deprimerande där inte. När filmen var slut kände vi att vi ville göra av med lite mer pengar. Vi hittade en jättesöt puh&nasse-helium-ballong. 55 kronor i kirran, men det var det värt. Alla beundrade våran ballong och när vi åkte tillbaka med bussen till tumba var det någon som ropade om han kunde få den. Sen var det ju den hela situationen med att helium flyger och när linn då råkar släppa den när vi står på perrongen och väntar på att tåget ska komma, var elin tvungen att leka spiderman. Klättra upp på taket till en sån där grej som stinker och som man kan sitta i var jag tvungen till minsann, vilket jag måste medge i efterhand var rätt tufft. Vi fortsatte hemåt till linn och blev livrädda för en grå katt på vägen. Hemma hoss linn fixade vi då lite dipp & så, gjorde ett försök att titta på nina frisk. Kom tio minuter innan vi började spela cluedo istället. Fick sjuts av linns pappa hem och ja, nu sitter jag här.
Jag inser när jag sitter här, med en trevlig huvudvärk, att jag har ungefär ett ton läxor att göra. Alla prov ligger den här veckan eftersom vi kommer ha tema-arbete veckan därpå. So, matte, origentering på idrotten, franska, you name it. Tur att vi har studiedag på tisdag. Jag fattar inte hur jag ska hinna.
På myggbetts-fronten har det knappast skett någon förendring. Istället för att mildras, blekna och slutligen försvinna tycks mina bara bli värre. Linn sa att jag borde testa att smörja in med tandkräm. Hm. Jag ska nog ge det en chans ialla fall.
Puss och kram söt syrian
klöver
mycket, faktiskt ovanligt mycket, drama & att sjunga två dagar nonstop är ju ingen höjdare. förutom det och myggorna var det faktiskt ganska trevligt på väddö, som det alltid brukar bli. nästa år blir sista gången. blandade känslor där.
ikväll bär det av till biografens mörker för patrik 1,5. som jag har tjatat om den filmen, så kommer den säkert inte alls vara som jag förväntat mig. vi får helt enkelt hålla tummarna för att den är så rolig som den är på trailern. hoppas.
jag ska nog ta en dusch och göra mig iordning för kvällen. carola, mumintrollet, fridolf & curry hälsar! (helvete, nu hittade jag just ett till myggbett på foten!)
"jädrar vilket big bang det var!" / angelica holmgren
jord
yesyes, och nu bär det av på körläger igen. och nej, det är inte så töntigt som det låter, you see, jag går i musikklass och vi åker en gång om året till värmdö och sjunger i princip hela dagen. brukar vara rätt kul, då vi förra året stannade uppe nästan hela natten och tittade på heroes. alla fyror som aldrig vart på detta fantastiska läger förut är helt till sig, men efter fem år börjar man tröttna på sussis tacopaj, faktiskt. ändå finns den dära känslan av spänning, den dära yes-nu-missar-vi-franska-förhöret-som-lila-är-tvungna-att-göra-känslan i luften när man sätter sig på bussarna och den försvinner inte förren man rullar tillbaka in på parkeringen fredag eftermiddag, trötta och med trasiga halsar.
dock har jag nånting ännu bättre att se fram emot. jag och limpan ska antagligen gå och se på premiären av patrik 1,5 när jag kommer hem. gissa vad jag har längtat efter den, ända sedan jag såg på satc-filmen i typ juli.
vi var på biblioteket idag och lyssnade på boktips till svenskan. helt plötsligt dras min blick till ett poster som sitter utanför fönstret. patrik 1,5. nora fick ont i örat för att jag väste så högt. det brydde jag mig inte om.
alla som känner mig vet att jag älskar älskar älskar the kooks. igår, när jag var i lilla tumba centrum, såg jag en som jobbade på ica. han liknade sjukt mycket hugh harris, gitarristen. jag blev så knäsvag att jag var tvungen att ta tag i frida. när hon tittade var han självklart fösvunnen. jag may seem patetisk, men jag ska nog försöka titta efter honom nästa gång jag går in på ica supermarket. det kanske är det närmaste jag någonsin kommer någon i kooks, PEPPAR PEPPAR!
nu ska jag försöka roa mig med matte (omöjligt, men det är prov om ungefär en vecka och jag har inte ens kommit halvvägs.), gitarr (sofies gitarrfodral är AWSOME!), shopping med far min på ica (vatten & pepsi) och glöm för guds skull inte top model.
ciao, ses på fredag!
lera
andledning. jag och jansson skulle då ut på en liten uteritt. vi hade bara en häst, men vi skulle turas om att rida. jansson började. vi irrade i cirkus tjugi minuter i skogen vid stallet innan jansson kom på den något fantsastiska ideen att vi skulle rida/gå till brink. hur långt är det då undrar ni. cirkus fyrtio minuter dit och trettio tillbaka till häst. efter ett tag kände jag att jag aldrig skulle orka. vi gick då tillbaka någon kilometer för att långa puhs cykel. självklart skulle denna visa sig få punktering efter cirkus en kilometer till. vi gick tillbaka, lämnade cykeln vid närmaste hus, fortsatte. till fots för min del. efter någon tjugo minuter sisådär, när vi närmade oss s-s-k-t kom jansson på att hon inte hade sin mobil med sig. vi gick hem igen, jag gick en extra kilometer för att lämna tillbaka cykeln. sen gick vi hem från stallet igen. alltså, 19054 steg. vi är så hurtiga!
kom precis hem från min underbara farmor. där har jag försökt förklara kvincirkeln, tonika i tersläge & septima-ackord för min något förvirrade farmor & co. jag blir knappast heller klokare på'ret. vi gick därför över till finska svärdomar, en del hemskare än andra. "perkele perronamosi" är defenetivt andvändbar.
"nu sjunger vi!" / jansson, efter antal klagomål.
dagg
vad är med passande en regnig lördags kväll än en chailatte? hemmagjord förstås. jag förstår mig inte på människor som inte dricker te. jag gör verkligen inte det.
boy, har jag frusit idag! var inne i stockholms stad och tittade när pappa sprang st eriksloppet. jag beundrade verkligen varenda en som kom i mål. fan, 21 km och 98 m (en halv meter längre än en halvmara) i regn. skönt att man inte sprang, utan kunde stå på sidan av, med ett paraply i ena näven och kameran i andra. såklart missade jag & sofie honom vid kungsholmen, men vi satte oss i andreas trapp i stället. där slog jag för övrigt rekord i ett spel på hennes mobil. det kändes mäktigt. jag träffade angelica 'inspirerad' h på vägen hem. hoppas att det gick bra med linda. det verkar så!
imorgon blir det tidig morgon ute på botkyrka då jag ska vara funktionär. sen bär det troligtvis ut till grödinge. härligt härligt.
barr
en nyupptäckt bland mitt humorliv är centralskolan. efter att ha lyssnat på frida och lindas härmningar därifrån var jag bara tvungen att ta en titt. skattkramp är vad jag fick. fett eller bebis, då tog jag min hand och förde den igenom hans kalufs, i step on a slang, pol pot. ja älskarä.
idag körde jag något som jag inte har kört på jättelänge, king. en bolllek som går ut på att man ska försöka kicka ut varandra. jag suger, men det är alltid lika roligt att försöka. och den här gången körde vi med femmorna. härliga prickar och det var självklart samma tjafs med "den där bollen var ju visst på linjen" & "andra!". och sen sa plöstligt gurra, molanders brorsa "vi går in nu, jag är king nästa rast". och alla femmor slutade direkt med vad dom höll på med och begav sig till skolentrén. jag blev lite chockad måste jag medge.
nu drar jag hem till emma. vi ska äta chips.
"vad händer om man kastar en mobiltelefon i sjön? den flyter, för att den har sim-kort" / filippa & monica
berg
kaktus
på sista tiden har jag alltid börjat gråta i filmer med lyckligt slut, sorligt slut och annurlunda slut. kort sagt, jag gråter till de flesta slut. jag vet inte var detta hastiga tårflöde kommer i från, allting känns bara så rörande. tex i alla kärleksfilmer där kärleken övervinner allt och sådan där vi-lever-inte-utan-varandra-kärlek blir jag jättedeprimerad. tänk om man aldrig får uppleva den dära stora kärleken. tänk om man måste leva hela livet tittandes på filmer som man bara blir deprimerad och inte ett dugg lycklig av. därför gråter jag.
igår såg jag arn 2 med frida. herrejesus (passade för en vääldigt religös film), jag tror inte att jag har gråtit så mycket sedan jag tappade min mobil i sjön. så himla bra film, så himla deprimerande film, så jävla bra men ändå så jävla dåligt slut. jag älskar den men ändå hatar jag den för sitt slut och när arns häst dör. fy fan.
avskräcks inte nu -- arn är filmer som MÅSTE ses, men på egen risk.
"alla männikor är nog bisexuella. om man hittar den rätte spelar det nog ingen roll vad det är för kön."/ magnus betnér
