ALITTLEBITCORNY

Hihi, då åker jag till Paris då! Tre dagar med shopping och jag lovar att ta mycket bilder, främst för min skull kan jag tänka mig.. Ha det bra, sköt om er, så synns vi på Lördag. Puss och au revoir!

Just nu sitter jag typ och hoppar upp och ner på stolen i takt till kooks "Tick of time", världens härligaste låt. Jag har så himla mycket överskotts-energi nu för tiden. Kanske för att jag har fått sova ut (äntligen) och för en gångs skull inte somnar lagom till halv 5 sådär. Ja, nu känner jag mig glad. O så glad! Lite hoppträning på det, så lyser jag nog mer än en lampa med ett duracell-batteri. Nästan ialla fall.

ps. Blondinbellas blogg är back on track. Vet ni hur jag blev när jag upptäckte det? Hysterisk. ds.

Visst är det lustigt när du träffar personer, som har funnits i ditt liv (ialla fall på en kant) för år & år sedan, igen? Vi ska ju nu få en ny lärare efter Daniel (snyft) och vi hade aldrig träffat honom. Vi hade alla hört att han hade backslick och var värsta snobben typ. Så kom han in på idrottslektionen och jag tyckte att jag kände igen honom så hilma mycket (Han hade INTE bakslick!) Efter ett tag kom jag på att han var hysteriskt lik min gamla idrottslärare Christan på Tullingebergskolan som jag gick på tills 3:an. Alla från gamla Tullinge kände också igen honom så vi frågade om han möjligtvis hade en släkting som hetter Christian. Han skrattade lite och det visade sig att Fredrik var tvillingbror med honom! Nåja, jag träffade alltså aldrig Christian igen, men om jag inte hade vetat att Fredrik hette Fredrik och han var Christians tvillingbror hade jag rusat rakt fram och kramat honom. Faktiskt.

Och så har jag tappat bort mina nycklar också! Fy fan för borttappade saker, jag hatar dom! Om det är någon som ser mitt nyckelknippe med 3 stora och en liten nyckel + en botkyrkabyggen-öppnare så kan ni väl hojta till. Det känns inte alls bra att gå och veta att dom ligger någonstans eller att någon kanske har tagit dom och kommer göra inbrott i huset. Nej, usch, jag ska inte negga. Jag hittar dom säkert imorgon. Peppar peppar!

Idag ska jag inte plugga någonting! Jag har inga läxor tills i morgon. Vet ni hur härligt det är? Jag har verkligen börjat uppskatta dom här sällsynta kvällarna och jag ser fram emot Room Service och att gå & lägga mig tidigt ikväll.

Och nu är det bara 6 dagar kvar till Paris!

Ja må dom leva utiiii hundrade åååååååååååååååår! Grattis syster, 18 år idag och mamma, "22" år i söndags! <3

Tänkt vad snabbt det börjar blir mörkt nu. Jag sitter här och skriver, kom hem för någon timme sen eller så. Redan börjar det skymma lite smått. Det blir så mycket jobbigare då, både att gå upp på morgonen och hålla sig vaken på kvällen. Jag måste verkligen lida av seriös sömnbrist; jag är trött hela tiden.

Och jag ska väl inte vara sämre än http://wcm.blogg.se/ och säga att vi hade anslutningsfest för allas våran Danne idag. Vi kommer ju träffa honom imorgon, men inte ha några mer lektioner. Det känns som om alla lärare slutar, alla bra, och jag tror vi bara har en lärare kvar från förförra året. Det är så sorligt! Efter idrottslektionen satt alla och grät för att vi fick en kram av honom, undrar hur det blir imorgon! Han åker ju fan till Karlskrona! Som vi har skrivit säkert tusen gånger den senaste veckan på olika ställen, det ena mer ironiska än det andra; Vi kommer sakna dig, Daniel (räkan, sillen, strömmen) Boström!

Vi hade So som sista lektionen och då hade vi en vikarie. Johan hette han tror jag. Vi skulle debattera så vi blev indelade i grupper och argumenterade för & emot dödsstraff och fri abort. Jääävlar vad våran grupp ägde alla! Shit, vad det är kul att argumentera.

Nu ska jag sörja lite över att jag har yttligare ett amerikabrev att skriva, sen ska jag åka och rida. I mörkret, minsann. Och  glöm för guds skull inte "I ditt ansikte" ikväll!  

"Fula människor kan ju också vara smarta..." / Linda, inte alls ytlig.
8 dagar kvar till Paris!

Jag fick värsta städrycket idag. Det var smutsigt i köket, vardagsrummet och badrummet. Det måste vara farligt att leva bland så mycket damm. Så jag plockade i och ur diskmaskinen, dammsög, torkade av, fluffade kuddarna, plockade undan... Det var som något slags firande. Nu är alla prov som vi haft i veckan slut så jag behövde inte plugga alls, utan kunde göra vad jag ville. Jag kände att jag hade vart extremt ohjälpsam ünder denna "pluggarvecka" kan vi kalla det så jag kände att jag skulle vara snäll. Och ack så bra jag känner mig nu. Klockan är tjugo över nio och jag sitter redan i pyjamas och glasögon för sjutton. Det är värt en applåd.

Vi ska ha redovisning i morrn för vårat tv-magasin. Vi vet fortfarande inte vad den ska heta. Vi har pratat mycket, Tuttifrutti-hörnan-namnet har skapat en sorts hat-kärlek. Om det är nån som har nåt förslag, vänligen säg till senast 07.11 i morgon då jag beger min mot tåget. Nej, jag får fundera på detta.

Nej, fan, jag missade precis 21.21! Gör ni också så att ni pussar eran mobil varje gång klockan blir typ 07.07 eller 16.16 eller 20.20? Det gör jag. Och när hon blir 11.11 eller 22.22 eller 00.00 eller 12.34 så önskar jag mig dessutom nåt. Lite glam i vardagen sådär.

Och nu är det bara 13 dagar kvar till Paris!

Yo, wazz pumpin? Nu vill jag passa på att tipsa om mina vänners nya smått oseriösa blogg, http://wcm.blogg.se/. Jag ser fram emot många sena kvällar av härliga skratt och jag önskar dom lycka till i blogg.se's hårda värld. "Vi alla älskar chill och chili."

Jag har råkat ut för en yttligare deprition dom senaste dagarna. Ständiga bad-hairdays, mycket läxor, för mycket mörker. Men idag kom vändpunkten tror jag. När jag gick till skolan var det jättekallt och frostigt, jag satte på mig ett par vantar till och med och sen när jag kom fram till skolan luktade det mandarin för att Elsa hade ätit det. Då fick jag värsta julkänslan. Det är nog som jag misstänkt alla år; så fort sommarlovet är slut vill man ha jul och så fort jul & nyår är slut vill man ha sommarlov. Fast i och för sej kan det ju vara ganska härligt att längta till nåt. Då blir man ju i alla fall dubbelt så glad när det väl blir julafton med snö, julgranar och Kalle Anka.

I torsdags hade vi orgienteringsdag, som vi brukar varje år. Jag var som vanligt med astrid och vi ägde så hårt. Man fick välja på g, vg eller mvg-bana och maxtiden var 3 timmar. Gissa vem som valde mvg-banan och kom in på tiden 1 timme och 50 minuter? Alla som bevittnade oss i skogen kan lätt intyga att vi kan konkurera ut alla skogsmullar i hela Sverige. Sen om vi skulle tappa bort oss så är det ju bra att man har Astrid. Niklas hörde oss minsann genom halva skogen som hon skrek.

Och jag har pratat med "Kookis"-Hugh-Harris-liknande snubben på ICA förresten. Shit, jag måste fråga honom om han har släkt i England eller ialla fall har hört bandet. Jag hörde Shine on på radion precis när jag och Frida såg honom, det tar jag som ett tecken. Ialla fall så öppnade han en ny kassa, jag släpade frida bort dit och sa hej när han sa hej. Så coolt, jag vet.

Nu ska jag titta klart på Desperate Housewives, fixa massäck tills i morgon, plocka undan i mitt rum lite snabbt och duscha. Och jag som lovade mig själv att jag skulle gå och lägga mig själv senast halv tio idag. Jag har verkligen ingen självdiseplin.

21 dagar kvar till Paris!

If it's a broken part, replace it
If it's a broken arm, then brace it
If it's a broken heart, the face it.
Hold your own, know your name and go your own way.
Everything will be fine.

Details in the fabric - Jason Mraz. Det är småsakerna, detajlerna, som räknas och blir till stora problem. Detta påpekade jag så vist till Linda idag. Jag älskar låten!

Idag spådde jag. Ni vet, när man ritar upp fyra rutor, man säger fyra killar som man "är kär i", peronen som spår räknar tills personen som blir spådd säger stopp, namnet siffran kommer på tas bort, så fortsätter man tills det bara blir ett namn kvar. Astrid skulle gifta sig med Marcus i lila, få 3 barn och bo på söder ("men jag ville ju bo på östermalm...").  Naturligtvis skulle då Astrid ge igen. och om vi ska tro "ödet" så bor jag om tio år på söder med Calle och våran hund. Några barn var hon för snål att ge oss, så vi får väl adoptera eller nått. Jag tror vi skaffar en guldfisk också, nu när jag tänker på det.

Imorgon är det orientering igen. Det är en sån sak som vi gör årligen i skolan och förra året var jag och Mollis utan tvekan bäst. Eftersom jag fortfarnade är lite sjuk och inte i toppform så kommer det antagligen sluta som förra året; Astrid sprang före med lappen, kartan och kompassen för att komma in i mål före Emanuel och Sture. Sen genar Astrid och sture försöker följa efter men springer rakt ner i ett dike. Haha. ja, vi hoppas på en repris.