Sol
Tjabba, tjena, hallå (vi säger så)!
Jag är så himla glad att Kooks kommer till Sverige igen! Jag trodde jag aldrig mer skulle få chansen att låta mina öron höra dom live när jag missade dom förra året på Arvika. Och jag ska se dom i år. Ska, ska, ska!
Den här låten har därför gått i repeat i mitt huvud hela dagen. Jag. Älskar. Den.
Igår provade jag för första gången i mitt liv listerine, "sex fördelar i ett". Jag har alltid vart så rädd för den vätskan, ända sedan jag och min syster skulle prova den för första gången. Sofie började och hann knappt hälla det i munnen förrens hon skrek till (eller gurglade mest) medans hon spottade ut den igen. Den frätte på tänderna sa hon. Jag vågade därför inte. Nu tänkte jag dock att det var dags att komma över min rädsla. Jag vet inte var denna plötsliga djärvhet kom i från. Sen så var det ju inte alls så farligt. Jag lever fortfarande i alla fall.
Sen så skulle vi ju idag gå och titta på kultursken-utställningen som vissa har tjatat om en del, men när vi kom fram var den redan slut. Men som man säger; Om du tappar en knuting, hittar du en galleon. Vad vi hittade blängte inte i guld, men det var nästan lika flott.
Vi hittade en ge och ta-hörna, precis brevid biblioteket. Och ja, precis som det låter på namnet, var det som ett slags secondhand där man gav en sak till samlingen och tog en annan sak som man ville ha. Där fanns både gamla törnrosaböcker, kaffekoppar, hårband, kläder, mattor, längdskidor och en hejdans massa småplotter. Där fanns också en bok där man skrev upp vad man lämnade kvar och vad man tog. Jag tyckte det var en lysande plan. Det ger ju chansen att se hur folk sätter värde på föremål (vissa människor hade bytt en hårspänne mot en pulka) och dessutom var det ju högts troligt att man skulle kunna lägga vantarna på ett superfynd. Och jag vore ju inte värd mitt namn om jag inte gjorde exakt det. Jag byte nämligen min alldeles egna buuf-penna mot en glittrande röd en. Vinst för mig (den glittrade verkligen!) och för buuf som fick gratis marknadsföring.
Dessutom kan jag passa på att tipsa alla om att komma till Spaaks klockan 7 idag, där det ska diskuteras om nya Tumba Centrum och där det även bjuds på fika. Möjligheten till påverkan och sötsaker, det kan väl nästan inte bli bättre?
Jag är så himla glad att Kooks kommer till Sverige igen! Jag trodde jag aldrig mer skulle få chansen att låta mina öron höra dom live när jag missade dom förra året på Arvika. Och jag ska se dom i år. Ska, ska, ska!
Den här låten har därför gått i repeat i mitt huvud hela dagen. Jag. Älskar. Den.
Igår provade jag för första gången i mitt liv listerine, "sex fördelar i ett". Jag har alltid vart så rädd för den vätskan, ända sedan jag och min syster skulle prova den för första gången. Sofie började och hann knappt hälla det i munnen förrens hon skrek till (eller gurglade mest) medans hon spottade ut den igen. Den frätte på tänderna sa hon. Jag vågade därför inte. Nu tänkte jag dock att det var dags att komma över min rädsla. Jag vet inte var denna plötsliga djärvhet kom i från. Sen så var det ju inte alls så farligt. Jag lever fortfarande i alla fall.
Sen så skulle vi ju idag gå och titta på kultursken-utställningen som vissa har tjatat om en del, men när vi kom fram var den redan slut. Men som man säger; Om du tappar en knuting, hittar du en galleon. Vad vi hittade blängte inte i guld, men det var nästan lika flott.
Vi hittade en ge och ta-hörna, precis brevid biblioteket. Och ja, precis som det låter på namnet, var det som ett slags secondhand där man gav en sak till samlingen och tog en annan sak som man ville ha. Där fanns både gamla törnrosaböcker, kaffekoppar, hårband, kläder, mattor, längdskidor och en hejdans massa småplotter. Där fanns också en bok där man skrev upp vad man lämnade kvar och vad man tog. Jag tyckte det var en lysande plan. Det ger ju chansen att se hur folk sätter värde på föremål (vissa människor hade bytt en hårspänne mot en pulka) och dessutom var det ju högts troligt att man skulle kunna lägga vantarna på ett superfynd. Och jag vore ju inte värd mitt namn om jag inte gjorde exakt det. Jag byte nämligen min alldeles egna buuf-penna mot en glittrande röd en. Vinst för mig (den glittrade verkligen!) och för buuf som fick gratis marknadsföring.
Dessutom kan jag passa på att tipsa alla om att komma till Spaaks klockan 7 idag, där det ska diskuteras om nya Tumba Centrum och där det även bjuds på fika. Möjligheten till påverkan och sötsaker, det kan väl nästan inte bli bättre?
Skugga
WIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIE!
Jag har lust att skratta högt, gråta av glädje, hoppa dansande och naken ut ur dörren och rulla mig i snön -
THE KOOKS KOMMER TILL BORLÄNGE I JUNI AT PEACE&LOVE!!!!!!!!!!!!!!! (!!!!) !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har lust att skratta högt, gråta av glädje, hoppa dansande och naken ut ur dörren och rulla mig i snön -
THE KOOKS KOMMER TILL BORLÄNGE I JUNI AT PEACE&LOVE!!!!!!!!!!!!!!! (!!!!) !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Videung
Jag har här världens ärligaste låt. Jag gillar den starkt måste jag säga. Inte för det vulgära språket, utan mer för sitt budskap och sitt härliga pianospel. Det livar verkligen upp så här på en mörk måndagskväll.
Och nog hade jag fel när jag sa att Stockholm inte har visat några vårtecken än. I dag, under hysteriska förhållanden, visade Linda mig en upptäckt som tvinga mig svälja mina ord med hull och hår; små härliga bomullstussar fastklistrade på träden!
Nu dröjer det inte länge till vitsippor, ljusa kvällar och mängder med magnum mandel.
Fotspår
Jag kom hem från Oslo också, även fast jag inte skulle ha något emot att stanna där. Det var så trevligt att gå runt på gatorna där folk stod & bar på "free hugs"-skyltar och där musik kom spelandes ut ur högtalarna så att man skulle ha någonting annat än bilbruset i öronen när man fönstershoppade. Sen så hade våren kommit dit också, med varma solstrålar och knoppar på träden, medans Stockholm mest verkar vara fast i februari.
Sen så undrar jag varför det egentligen är så att när man vill antyda tystnad så sätter man pekfingret framför munnen och plutar med läpparna.
Sen så undrar jag varför det egentligen är så att när man vill antyda tystnad så sätter man pekfingret framför munnen och plutar med läpparna.
"Say what you mean, mean what you're thinking and think anything."/ Momo.webblogg.se
