Videung

Jag har här världens ärligaste låt. Jag gillar den starkt måste jag säga. Inte för det vulgära språket, utan mer för sitt budskap och sitt härliga pianospel. Det livar verkligen upp så här på en mörk måndagskväll.

Och nog hade jag fel när jag sa att Stockholm inte har visat några vårtecken än. I dag, under hysteriska förhållanden, visade Linda mig en upptäckt som tvinga mig svälja mina ord med hull och hår; små härliga bomullstussar fastklistrade på träden!
Nu dröjer det inte länge till vitsippor, ljusa kvällar och mängder med magnum mandel.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0