ALITTLEBITCORNY

Logik borde vara den egenskap en människa har mest av. Ändå verkar jag sakna min helt. Idag till exempel. Vi skulle ju redovisa vårat magasin och vi bland dom två grupperna som spelade upp det live. Därför hade vi en del ombyten eftersom varje person var flera olika karaktärer i programmet. Jag och Linda var de ökända Urban och Harry och hade därför likadana jackor. "backstage"(korridoren som leder till salen vi var i) var det ganska kaotiskt. Kläder som låg överallt och när vi sedan var klara skulle jag ta en jacka att ha på mig då. Jag hittade en jacka som liknade min och tog den. När vi sedan städade och skulle gå så upptäckte jag att min mobil var borta. Jag sprang lite panikartat runt i skolan och letade efter den sista minuterna innan vi slutade. Jag tänkte leta en sista gång och bestämde mig för att gå till matsalen för att se om den kanske kanske kanske hade ramlat ut när jag åt innan framträdandet. Halvägs dit får jag en snilleblixt eller nåt, kanske är det nån som ropar nåt om kavajer. Jag vet inte, jag kommer inte ihåg. Men helt plöstligt vänder jag mig till Linda och ropar tvärs över skolområdet om hon tror att vi har tagit fel jackor. Hon tittar efter i väskan efter jackan och gissa vad som ligger där? En tops (som jag "tappade bort" innan mobilen) och min kära mobil. På ljudlös såklart. Kunde ingen ha kommit på att det kanske var så att vi tog fel? Vart är logiken liksom? Och folk som kallar mig smart.

Ja, nu är ialla fall denna helvetes-mycket-läxor-vecka med två prov, en konsert, en redovisning och ett läxförhör över. Tack och tack för det. Nu ska jag sova så jag är utvilad inför nästa vecka då nytt tema, med en ny slutlektion och nya prov kommer. Halleljuja. Not. Det tar ju aldrig slut.

"Min första reaktion var att lägga mig ner och göra sit-ups." / Sofie (den mest otränade människa jag känner, eller nästan ialla fall) efter att någon hade sagt någonting dåligt.

11 dagar kvar till Paris!