Echo, echo, please do something else.
Vintern har kommit, det går inte att förneka.
Minst två dagar den här veckan har jag fått skåda de välsignade flingorna singla ner mot marken (där de iochförsig blir till slaskvatten direkt). Tempraturen i vårt klassrum har aldrig vart så låg som nu och faktum är att jag har svårt att tro att något klassrum någonsin vart så kallt. Alla löven har i princip gett upp dragkampen mot vinden och ligger besegrade, ynkliga och bruna vid rötterna. Jag går vilse i mörkret på väg hem från busshållsplatsen.
Jag längtar igen. Efter riktig snö. Efter julen. Efter pepparkaksbakning. Efter julaftonspromenader. Men mest av allt längtar jag efter någon som jag kan längta med.
Minst två dagar den här veckan har jag fått skåda de välsignade flingorna singla ner mot marken (där de iochförsig blir till slaskvatten direkt). Tempraturen i vårt klassrum har aldrig vart så låg som nu och faktum är att jag har svårt att tro att något klassrum någonsin vart så kallt. Alla löven har i princip gett upp dragkampen mot vinden och ligger besegrade, ynkliga och bruna vid rötterna. Jag går vilse i mörkret på väg hem från busshållsplatsen.
Jag längtar igen. Efter riktig snö. Efter julen. Efter pepparkaksbakning. Efter julaftonspromenader. Men mest av allt längtar jag efter någon som jag kan längta med.
Kommentarer
Postat av: LINDA
åååh, jag är så mesig men jag tror jag börjar gråta nu. Fint eli.
Trackback
