No need to say goodbye.
It started out as a feeling
Which then grew into a hope
Which then turned into quiet thought
Which then turned into quiet word
And then that word grew louder and louder
'Til it was a battle cry
I'll come back when you call me
/Regina S.
Jag känner mig så obetydelsefull stunder som denna. Stunder när jag lyssnar på låttexter, och verkligen hör dom. Hör bakmeningarna, budskapen som artisten i fråga försöker förmedla.
Stunder som denna vill jag inget hellre än att plocka upp pennan och skriva en lika vacker, deprimerande och uttrycksfull text som alla dom jag lyssnar på har gjort Jag vill inget hellre än att kunna låta fantasin flöda för att måla upp färggranna bilder av minnen, ljud och lukter. Jag vill inget hellre än att kunna hitta på fiffiga rim som får mig själv att småle litesådär över min egen kvicktänkhet. Jag vill inget hellre än att kunna beskriva en värld som är lika vacker som mina förebilders.
Det slutar alltid med att jag lägger ner pennan innan jag ens har format första meningen.
Sanningen o säga, så hittar jag aldrig någonting att skriva om.
