Genväg
Idag fick jag jättestark vår-känsla, helt out of the blue. Vi satt på scenen och lyssnade på alla gamla låtar från vår-sommar 08, fick solen i ögonen, jämförde blekhet och mådde allmänt bra. Jag, Linda, Angelica och Emanuel skrek vårskrik till och med. På kvällen har jag dränkt mig själv i läkerol. Så högt skrek jag. Aj så ont jag har.
Häromdan fick jag en känsla av yttersta blondhet igen. Vi hade vart ute och gungat på vår håltimme. Jag hade tappat min skåpnyckel på marken, den hade trillat ut ur fickan, men som tur var hittade Nora den. När vi sen kom till skåpen började jag ta ut mina böcker och skulle ta upp min mobil ut fickan. Jag märkte att min skåpnyckel saknades. Fan tänkte jag då, då måste jag ha tappat den igen. Jag blev lite smått hysterisk och var på väg att springa tillbaka till gungorna när jag instiktivt stängde mitt skåp och vad satt i låset? Nyckeln. Såklart. Man måste ju ha den för att kunna öppna skåpet i första taget liksom. Vart är logiken, allvarligt?
Sånt där händer hela tiden. När man blir stressad kan man inte riktigt tänka logiskt har jag upptäckt. Instikterna tar liksom över. Överleva-instinkten, springfördittliv- och kominteförsenttilllektionen-instikten. Typ. Nästa gång ska jag lungt och grundligt tänka över vad som händer och vad konsekvenserna skulle kunna bli. Jag ska försöka tänka logiskt.
Sen så kan jag passa på att nämna att http://lisaplace.devote.se/ har världens coolaste stil och bara faktum att hon gillar Kookis liksom. Jag har nog kommit på att jag dömmer människor lite utifrån deras musiksmak. Lite sjukt kanske, men så är det. Folk som lyssnar på den musik jag lyssnar på kan jag inte låta bli att tycka om.
Nu ska jag nog ta en till läkerol och gå & lägga mig. Tidigt upp imorgon, som vanligt antar jag.
