Syra

Det var armbrytning på EuroSport när jag zappade mellan kanalerna på tven alldeles nyss. Armbrytning, en sport, verkligen?

Jag sitter här och har den mest smärtfulla åkomma man kan ha utan att det egenligen kan kallas för en sjukdom. Hicka (aka hyponervikustiskadiafragmakontravibrationer, men det är en annan femma). Jag har haft det i ungefär en timme nu och min mage gör ont av det. Det känns precis som om jag har spenderat den senaste halvtimmen kippandes efter luft, gapskrattades eller liknande. Och det hemska är att ingen av de dumma sakerna som sägs bota hicka fungerar. Varken att dricka ett glas vatten upp och ner (Jag fattar inte hur det ska gå till. Man kan inte dricka ett glas vatten upp och ner, för antingen blir man då väldigt blöt eller så sätter man vattnet i näsan och får en stor kalsup på köpet), hålla andan i tio sekunder (hicken kommer alltid tillbaka på slaget 6 av någon konstig anledning) eller att bli skrämd (även fast mamma gjorde ett halvhjärtat försök med ett "buu" och uppspärrade ögon). Det måste väl finnas ett annat sätt?

Sen så ska jag önska Frida krya på sig. Stackarn ligger hemma i vinterkräksjukan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0