We can close the curtain.

Det har snöat hela dagen idag. Varje gång jag har vågat mig utanför isiga trösklar och varma bussar så ser det ut som om jag skulle ha enorma mjällproblem eller druckit lite väl mycket av mitt superdundereffektiva åldringselexir till frukosten.

Faktum är att hela kroppshyddan påverkas av detta vita under från ovan. Runt fyratiden snöade det så mycket att jag, under de tio minuter det tar att ta sig ner från skolan till centrum, hade fått en helt annan jacka. Min kappa, som vanligtvis är svart, hade förvandlats tvåfärgad; framsidan var täckt med ett tre centimeter tjockt lager isfjun. Dessutom kan jag inte räkna alla gånger som jag idag har förlorat fotfästet. Förseningen av skottningen (antagligen pågrundav för-lite-tid-för-mycket-att-göra-principen rörande de stackars vägarbetarna) har lett till förädiska isbanor på gatorna och det hjälper inte det minsta att mina skors (slitna) sulor är helt platta och därmed halare än vad dom kunde ha vart.

En femtonde december utan hackande tänder, snö innanför tröjan och 9d's absolut sista luciatåg tillsammans är ingen femtonde december alls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0